..så börjar vi om..

Ibland blir man trött. Så oändligt jävla trött. Känns som de börja om igen. Och jag vet inte hur man ska hantera det.
Jag kan inte alltid vara stark, det tog 2,5 år och komma tillbaka. Jag är tillbaka, men så jävla trött. Trött på människor som väntar på nästa snedsteg, som väntar på nästa misstag. Som inte ser det jag gjort, hur jag byggt upp mitt liv utan bara nackdelar. Visst jag har festat i sommar, ibland för mycket, men jag har fixat det, aldrig tappat kontrollen som jag gjorde innan, aldrig mer. Men ändå? Jag vet inte, får ligga lågt ett tag, jävligt lågt.

Jag vet att dessa människor bara vill mitt bästa, jag vet det. Men allt det jag kämpat så hårt för, ska de bara slitas bort? Jag vill leva och vara som en normal 22 åring. Men för det misstag jag gjorde för 2 år sen, hur länge ska de hänga med?

En sak vet jag. Jag har fallit en gång och tagit mig upp, jag tänker inte falla igen! Det får inte hända och det ska inte hända. Lika bra och ligga lågt. Jag vet inte vad som hände, vad som gick fel? Ärligt talat vet jag inte.

Jag vet bara att jag ska fixa detta, visa och vinna tillbara allt det som just nu hänger löst.

Men det är bara och se framåt, framåt framåt. Ett bakslag är väl inte hela världen?

Älskar er mina vänner, ni är världens bästa :)
& Kristian, underbara!

depp.

RSS 2.0