FRÖKEN NINA

Fick ett litet psykbryt på jobbet idag, bröt ihop är väl rätt ord kanske. Ibland blir det bara för mycket och idag bara brast det. Rakt framför chefen, jag vet egentligen inte om det är så bra och bryta ihop framför en chef, han va mest rädd att jag skulle gå in i väggen, men så är det inte. Jag är egentligen sönderstressad, men visar aldrig nått utåt. Jag är trött på lata kollegor som bara lassar över deras jobb på mig, jag är trött på personalbrist och hopplösa människor. Och på att ingen tar ansvar. Och sen va de lite andra grejer runt det här, men det skriver jag inte här. Det är väl bara till och bryta ihop och komma igen. Som vanligt. Det är något jag kan iaf.. Komma igen.